Intervju med Anders Hansen

Tekniken ska förhålla sig till oss

Anders Hansen är psykiatriker och författare. 2019 släppte han boken Skärmhjärnan, som utifrån aktuell forskning beskriver hur vår hjärna och psykiska hälsa påverkas av dagens digitala livsstil. I höstas såg vi honom som programledare i SVT:s tittarsuccé “Din hjärna”. I avsnittet om vårt digitala liv intervjuar Anders en av grundarna till Time Well Spent – Aza Raskin.

 

Vi träffar Anders och diskuterar uppmärksamhetsekonomins utmaningar – många stora frågor utan enkla svar.

Vilken är människans allra största utmaning i vår digitala värld?

 

– Vår uppmärksamhet slits ifrån oss på ett sätt som inte skett tidigare. Digitaliseringen är fantastisk, men den har också många biverkningar. Problemet är att många av verktygen vi använder är utvecklade för att vi ska lägga mycket tid på dem. Det ligger ett stort ekonomiskt intresse i det. 

 

– Vi måste inse att det är väldigt djupt liggande mekanismer i oss människor som exploateras. Vi måste förstå att tekniken har en baksida och lära oss att använda tekniken smartare.

 

Så om uppmärksamhetsekonomin inte fanns, skulle det vara enklare för oss då?

 

– Ja. Säg att Facebooks främsta mål var att föra människor samman, så att vi träffas och gör saker vi mår bra av. Nu uppmuntras vi istället att stanna på Facebook, att tillbringa så mycket tid som möjligt där, så att Facebook tjänar pengar på annonsförsäljning. Följden blir att vi inte får tid till de saker i livet som vi behöver för att må bra. Vi rör oss mindre, vi sover mindre och vi verkar inte träffas lika mycket. Känslan av ensamhet breder ut sig, framför allt hos unga. 

 

– Jag tycker det är slående när Apples VD Tim Cook, som leder ett av de bolag i världen som tjänar mest pengar på skärmar, säger: Om du tittar mer i din telefon än du tittar andra i ögonen, då gör vi något fel.  

Om vi ställer krav på bättre produkter kommer vi att få det, till slut, men det sker inte av sig självt. Vi behöver en nyanserad diskussion.

Tror du det är möjligt för oss att återta makten över vår tid?

 

– Ja, absolut. Om vi ställer krav på bättre produkter kommer vi att få det, till slut, men det sker inte av sig självt. Vi behöver en nyanserad diskussion. Teknik kan på samma gång vara fantastisk och ge biverkningar. När en diskussion kommer igång händer det saker, som till exempel Instagram som provar att dölja antalet “likes” för att minska social stress. Och det kommer funktioner som hjälper föräldrar att hålla viss koll på barnens mobiler – det tycker jag är rimligt, med tanke på att ungdomar lägger 5–6 timmar om dagen på sin mobil. Vi måste också inse att tekniken inte är något vi ska förhålla oss till – den ska förhålla sig till oss.

– Många tycks tro att dagens unga är “digitala infödingar” som inte har samma grundläggande behov som tidigare generationer, “de behöver inte sova, inte röra på sig, kan lika gärna träffas på nätet”. Det är inte så. Dagens unga har likadan hjärna som tidigare generationer – de har lika stort arbetsminne, blir lika lätt distraherade och har lika stora sociala behov.

 

Min vinkel har varit att lyfta fram det biologiska. Vi är vad vi är. Vi är anpassningsbara, men inte i vilken grad som helst.

– Min vinkel har varit att lyfta fram det biologiska. Vi är vad vi är. Vi är anpassningsbara, men inte i vilken grad som helst. Och de behov vi har, de har vi även i en digital värld. Det är egentligen inte svårare än så.

 

– Vissa ifrågasätter att WHO gör en medicinsk fråga av om barn sitter för mycket framför skärmar. De kritiken kan jag förstå. Men WHO:s argument – som jag tycker är rimliga – är att vi ska vara lite försiktiga, eftersom vi vet att barnhjärnan är otroligt föränderlig och behöver viktig sensorisk input de första levnadsåren. Om den inte får det, vad händer då? Det vet vi inte. Kanske finns det en prislapp, och då bör vi inte utsätta en hel generation för risken.

 

– En del säger att vi ska ha mobiler i klassrummet “för att vi behöver fler programmerare”. Det tror jag är fel. Om man ska bli en duktig programmerare behöver man lära sig till exempel matematik, och koncentrationen störs med en mobil framför sig.

 

– Jag tror inte att mobiler gör oss deprimerade, men jag tror att de ökar sårbarheten för psykisk ohälsa när de tar tid ifrån oss. Vi behöver tid för att sova, röra på oss och träffas “på riktigt”.

 

Människan som art har genom historien haft en förmåga att lösa stora och komplexa problem. Hur kommer problemen med uppmärksamhets-ekonomin att lösa sig?

 

– Jag tror att vi kommer få produkter mer i linje med hur vi fungerar. Vi kommer nog se tillbaka på 2010-talet som en tid när vi implementerade saker helt blint, naiva. Att vi inte såg effekterna på människan och i ett samhällsperspektiv. Att vi inte förstod att algoritmerna förstärker alarmistisk information. När algoritmer bestämmer nyhetsflödet skapas polarisering och rena lögner, till exempel som myter kring vaccination. 

Jag säger som Hans Rosling: Man ska inte vara optimist eller pessimist,

man ska vara possibilist. Det är upp till oss.

 

– Jag är optimist, men jag säger som Hans Rosling: Man ska inte vara optimist eller pessimist, man ska vara possibilist. Det är upp till oss. Är det något man vet så är det att historien inte är deterministisk. Nästan alla som lever nu har vuxit upp under en period av vår historia där allt går åt rätt håll, men det betyder inte att det kommer fortsätta så. Det finns en naivitet kring att allt kommer att lösa sig. Saker blir bättre för att man lyfter upp problem, det sker inte av sig självt.

I “Din hjärna” intervjuade du hjärnforskaren Susan Greenfield, som menar att framtiden tillhör den som kan koncentrera sig. Håller du med?

 

– Ja. Mycket tyder på att arbetsmarknaden kommer bli tuffare och att jobb rationaliseras bort. Koncentration kommer vara avgörande. Det är ironiskt att koncentration både är det vi behöver mest i en digital värld och det som urholkas i en sådan. Fler och fler insatta förstår att digitaliseringen kan ha en negativ effekt på vår koncentrationsförmåga.  Bill Gates lät till exempel inte sina barn få smartphones förrän i tonåren. Den världsberömde fysikern Max Tegmark stängde av WiFi när han skrev sin senaste bok, så slapp han bli distraherad.

 

Folk kan skriva saker till 300 personer, som de aldrig skulle säga till tre personer ansikte mot ansikte.

 

Debatten i sociala medier blir ofta aggressiv och polariserad. Vad beror det på?

 

– Jag tror det beror på att den förs på just sociala medier. När vi träffas “på riktigt” begränsar vi oss när vi uttrycker oss. Vi får direkt feedback och vi censurerar oss själva. I sociala medier får vi inte direkt feedback, och många håller en ociviliserad ton. Folk kan skriva saker till 300 personer, som de aldrig skulle säga till tre personer ansikte mot ansikte. 

– Vi är så otroligt tribala och det förstärks i det digitala klimatet. Vi reagerar starkt och det vi egentligen gör omedvetet är att hävda vår position i gruppen och det förblindar oss. Vi är inte utvecklade för att se saker nyanserat. För att dämpa våra tribala drifter behöver vi exponeras mindre för polariserad och alarmistisk information. Kanske borde vi exponeras för en riktig bok istället. Kanske borde vi skriva en post och låta den ligga tre dagar innan vi lägger ut den så att vi uttrycker oss mer nyanserat och civiliserat.


 

Om du fick ge uppmärksamhetsekonomins teknikjättar ett råd, vad skulle det vara?

 

– Det är viktigt att teknikbolagen tar sitt ansvar, men jag skulle snarare vända mig till de som använder produkterna. Vi måste ta tag i baksidorna, och den största baksidan med uppmärksamhetsekonomin är att den tar tid från saker vi behöver göra för att må bra. 


 

Behöver vi vara alarmistiska för att något ska hända?

– Kanske är det så, men jag ser hellre att debatten är nyanserad. Det går att vara nyanserad och få fram att något både kan vara bra och dåligt på samma gång, det är min erfarenhet från alla mina föreläsningar. Nästan alla känner att det har gått för långt. Tonåringar börjar att reflektera över sitt digitala liv och förstå baksidorna. 

 

Det stora experimentet med en hel generation, hur kommer det falla ut?

 

– Det är omöjligt att förutspå framtiden, speciellt när utvecklingen går så snabbt. Om jag måste gissa tror jag att vi, om 10 år, använder vår teknik på ett bättre sätt. 


 

Vilken roll spelar “Time Well Spent”?

 

– Det som gör “Time Well Spent”-rörelsen unik är att den är grundad av personer med inblick i tekniken. De är “insiders” som har utvecklat funktioner med ett enda mål; att fånga och kontrollera människors uppmärksamhet. Nu ser de alla negativa konsekvenser och vill ställa saker till rätta. Det ger tyngd och trovärdighet.